söndag 13 juli 2008

Universitet

Nu är det intagnings-beskeds-tider och alla jag känner är något snurriga och virriga i sina beslut. Det är väl jag också till en viss grad. Det är ju i alla fall ett beslut som man gör för resten av sitt liv och kommer att få leva med länge.
Men jag har bestämt mig för att sluta oroa mig för saker hela tiden. Vissa saker som jag inte ens kan påverka. Det som händer, det händer...

Mitt intagningsbesked läste jag i Lördags, efter att ha testat typ 7 olika möjliga lösenord ;P
Jag blev inte antagen till KTH, det var ingen större överraskning heller. Dock står jag som reserv nr 731. På Luleå TU står jag som andra reserv, tror jag det var. Så möjligheten där är ju något större. Jag har blivit antagen till SLU, till agronomprogrammet med inriktning på mark/växt. Jag har inte tänkt att gå den utbildningen nu i alla fall. Först vill jag prova på arklitekt och se om det är något för mig. Just nu är det det jag vill bli. Agronom fanns mer där som en annan utväg om jag skulle ändra mig, eller söka in två år i rad till arkitekt och inte bli antagen. För jag tänker inte bli en sån som söker in i fem år framåt, när jag kan vara utbildad och fått jobb under den tiden. Förhoppningsvis kommer min reservplats på arkitektur att ge mig en orinarie plats. Så jag kommer nog tacka nej till SLU för den här gången...

Om det inte vill med sig att jag blir student till arkitekt i år så finns ju möjligheten till jobb i ett år. Det är inget som jag ser som direkt negativt, bara att jag som mest förlorar ett år gentemot de andra i min gamla klass. Det positiva är att jag får arbetslivserfarenhet och ekonomi, så jag kanske klarar mig undan med mindre smärtsamma studielån...

Men om jag nu skulle få plats på KTH, eller LTU så ser jag det som en bra möjlighet till framtiden och Luleå verkar inte allt för hemskt och det kanske till och med går att trivas där uppe, det har förutsättningarna med fint universitet och lägenheter. Som sagt så tänker jag inte älta fram och tillbaka om hur det kommer att gå. Det kommer nog att lösas till det bättre tror jag! Någon gång måste man ju växa upp så det är väl lika bra att göra det nu...

Hoppas att alla andra blivande studenter blev nöjda med sina besked :)
.